Det inneha destillerats sprit i landet darefter framfor Kristi fodsel

Det inneha destillerats sprit i landet darefter framfor Kristi fodsel

Grekerna befinner si ett spritdrickande medborgare. Andock saken dar grekiska spritkulturen borjade ick borja gallande allvar forran postumt sjalvstandigheten fran Turkiet. Bruket att intaga starksprit kan mycket antagligen innehava varit nago gensvar kungen muslimernas stranga uppenbarelse villig rusdrycke. Saken dar grekiska kyrkan ager inga bryderi tillsamman alkohol, tvartom kan karl an i dag lite sig ett snaps fran kyrkan postum morgonmassan.

Saken da grekiska spriten blev flinkt ett fraktion kulturen, hart integrerad med andra seder. Det varenda till fullkomligt just normal att se grekiska lontagare och bonder sitta villig kafeet med kungen morgonen samt ta nagon hutt till kaffet fore do gick at jobbet. Och tv cigaretter forstas. En finemang lunch bestod av ouzo sam meze. Det ha inneha forandrats i Grekland liksom i resten fran varlden. Kraven befinner sig avvikande i arbetslivet samt det promenera ej att befinna smaberusad allareda pa morgonen och halvpackad postumt lunch. Skada nar det befinner sig veckoslut plockas traditionen op aterigen.

Spriten befinner si samt en ingrediens klicka hГ¤r fГ¶r att undersГ¶ka i saken dar lokalpatriotism saso befinner si odla alldaglig i Grekland. ”I grimas by tillverkas den basta tsiporon!” ”Nej odla fan heller malakka! Saken dar smakar nasmongol jamfort tillsamman saken dar fran uppsyn or!” En ganska vanlig diskussion i Grekland, ehuru tonen mestadels ar vanskaplig.

Skatter age skyddat inhemsk hemkort

Grekerna har i flera ar haft en alkoholskatt sasom diskriminerar utlannin hemkort. Skattesatsen villig nationell etanol age varit halften kontra import och “tvadagarsbrannare” inneha enbart betalat 6 ande i skatt. Nu age EU-domstolen slagit fixerad att det ha bryter til konkurrensreglena. Konsekvenserna fran domen age vi inte sett, skad antagligen kommer skatten villig importerad alkohol att sankas medan skatten gallande grekisk sprit hojs. Tvadagarsbrannarna kommer att deplacera alltsammans verksamheten under myll, dar det mesta fran saken da allaredan finns,

Tvadagarsbrannare kallas odl darfor at dom inneha precis att tillverka Tsiporo alternativ Tsikoudia i tvenne dagar per ar. Det befinner si mestadels vinbobder sasom villig det ha metod far bruk bruten restprodukterna. Mer ifall det nedom.

Nedanfor flertal ar har den inhemska spriten trangts undan fran saken dar importerade. Krisen innebar ett panyttfodels, skad de senaste aren ager kraftgangen fortsatt.

Ouzo

Denna storsaljare ar forsvinna rotter kungen oarna i nordost; Chios, Lesbos samt Samos. Darfor at atnjuta ouzo destillerar hane en frilage sprit som darnast kryddas tillsamman anis sam andra kryddor. Likheten tillsammans turkarnas Raki befinner sig stor sam det ar ingen tillfallighe – det ar enkom tv kilometer till det turkiska fastlandet. Bruket att intaga Raki blev ick heller normal i Turkiet forran efter det Ottomanska rikets nedgang, da Kemal Ataturk gjorde om det muslimska imperiet till ett sekular nationalstat.

Ouzo ar nago maltidsdryck. Serveras ideligen mot kraftig, salt sam attiksinlagd mat. Det finns massa ouzerior i Grekland, alldeles inriktade villig smaratter, meze, sasom matchar till ouzo. En mycket behaglig sed. Ouzo spas oftast med divateoxid samt drickspengar iskyld.

Raki – dito andock skilda

I do majoritete vinproducerande trakter tillverkas hemkort av restprodukterna. I Frankrike Marc, i Italien grappa, i Spanien orujo, pa Balkan och i Grekland raki. Fasta det i grunden ar samma forfrisknin finns det stora inbordes variationer, inte fri kungen vad masken bestar a, destillationsmetod, sallnin etcetera. De gemensamma namnarna befinner si att druvpress jases opp odl att sockret omvandlas at sprit, darfor att darpa destilleras. Aven fast namnet inneha grekisk raki och turkisk raki hejdlost lite gemensamt. Turkisk raki samt grekisk ouzo befinner si a andra sidan kusiner.

Eftersom ett odl biff kvot fran varend raki befinner si hembrand, alternativt tillverkad fran ringa producenter mirake hantverksmassiga former – det mesta numera lika olagligt saso svenskt fyllevatten – finns det stora variationer i smak samt alkoholstyrka. Innehallet i masken, destillationen, filtreringen sam lagringen varierar stort. Raki kan smaka a fantastiskt till forskrackligt, alkoholhalten kan variera mellan 35 och 60 ande. Raki drickspenga vanligtvis outspadd uta shotglas. Saken dar kan samt smaksattas. Den vanligaste varianten befinner si rakomelo, som befinner sig krydda med honung, kanel sam andra kryddor. Industritillverkad raki ar ungefar aldrig aptitlig.

Leave a comment